Siirry sisältöön
Kontakta oss
Kontakta oss
Kontakta oss
Kontakta oss
Kontakta oss

Personalpresentation: Projekteringschef Kenneth Strandberg

I vår koncern på Ratatek Oy är kontaktledningsprojektören ständigt med i projektets olika skeden, allt från anbudsgivning till infrastrukturplaneringen samt i själva utförandet ute på fältet.

Projekteringschef och behörig installatör

Tanken och möjligheten för att starta en egen projekteringsavdelning vid Ratatek resulterade sig i att Kenneth Strandberg för ca 10 år sedan anslöt sig till nybildade Ratatek som anställd och delägare. Kenneth har under sin långa karriär i branschen hunnit projektera både järnvägs-, spårvägs- samt starkströmsanläggningar runt om i Norden. De olika anläggningarna har främst funnits i Finland, Sverige och Norge men förutom dessa länder så har Kenneth även hamnat i Thailand där uppdraget var projektering av GSM-nät och åskskydd.

”Alla mina olika projekteringsobjekt har varit intressanta, utmanande samt lärorika. Min kunskap har många gånger blivit testad av olika projekts utmaningar men det är det jag gillar med jobbet. Om jag skulle måsta lyfta fram ett visst projekt som varit extra utmanande så skulle det vara elektrifieringen av norra Finlands järnväg i början av 2000-talet. Jag hade nyss börjat min karriär som projektör inom järnvägselektrifiering och detta projekt var det största enskilda projektet i dåtid med över 700km spår mellan Uleåborg-Rovaniemi, Uleåborg-Idensalmi samt sträckan Kontiomäki-Vartius” berättar Kenneth Strandberg.

Hur startade din karriär inom järnvägen?

”Jag började min karriär i mitten av 90-talet med ett läroavtal på Imatra Voimas Sähköradat Oy. Jag höll på att avsluta mina studier som elkraftsingenjör och jag startade i firman med jobb i Sverige som platschef i ca 5 år. Under denna tid lärde jag mig mycket om specifikt järnvägselektrifieringdess förverkligande och om miljökonsekvenser. Karriären fortsatte som behörig installatör och efter att arbetsresorna minskade så dök chansen till att bli projektör inom järnvägselektrifiering uppSom projektör har jag alltid haft stor nytta av min praktiska erfarenhet från fältet” säger Kenneth. 

”Som projektör över järnvägselektrifiering måste man ta i beaktan förutom miljön, även standarder inom elsäkerhet, strukturell hållbarhet samt själva förverkligande av banan. Man måste få en helhetsbild över projektet och få till ett starkt samarbete mellan de olika aktörer som skall förverkliga själva projektet. En öppen dialog mellan beställaren, byggentreprenören, underentreprenörer, leverantörer osv från projektets start till slut är nyckeln till ett lyckat projekt. I och med Ratateks nuvarande företagsstruktur kan vi erbjuda detta och det är något vi är stolta över” berättar Kenneth.

Järnvägs- och spårvägselektrifiering

”Vid planering av järnvägselektrifiering är alltid själva elektrifieringen i huvudroll. Terrängen eller miljön i sig spelar inte så stor roll utan konstruktionerna är de samma överallt och målet är att få kontaktledningen i ett sådant läge att tågen kan köra i önskad hastighet för utsatt sträcka. Största skillnaden mellan järnvägs- och spårvägselektrifiering är egentligen miljön där spåret skall gå. I spårvägselektrifiering är själva elektrifieringen oftast ett betydligt mindre arbete än själva spår och markarbetet som vanligtvis då är i stadsmiljö. I stadsmiljö är även utomstående faktorer och spelar stor roll hur arbetet kan och skall utföras, medan man kan få jobba hela dagar längs järnvägsspår utan att ens se övriga personer” säger Kenneth.

Infrastrukturen inom spårtrafiken förnyas hela tiden. I Finland och Sverige är stora delar av spårtrafiken redan elektrifierad och man har gått mot betydligt koldioxidneutrala lösningar överallt. Men vad för framtiden med sig inom branschen?

”Både Finland och Sverige är avlånga länder där framtida förbättringar säkerligen kommer gälla tågens hastigheter, kan vi till och med komma upp i hastigheter på närmare 300km/h? Min närmsta framtid kommer säkerligen vara fullspäckad med speciellt Ratateks totalentreprenad på sträckan Ylivieska-Idensalmi (162km) samt övriga projekt i Finland och Sverige” avslutar Kenneth.